1 Kor. 1:25 Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.

Vilken makalös vers. Jesus övervann Satan i kraft av sin svaghet. Den här världens ande har framställt sig själv som stark och mäktig, och enligt den här världens syn på styrka ska den svage slås ner och trampas på. Den som inte orkar eller har kraft att motstå den ”starke” får skylla sig själv – Den Starkes Överlevnad. Den här synen på styrka har kommit in i församlingen och förvrängt vad styrka egentligen är.
Kraften fullkomnas i svaghet (2 Kor. 12:9), han korsfästes på grund av svaghet, men lever genom Guds kraft (2 Kor. 13:4). Den starke som Jesus talar om i evangelierna bands genom Guds svaghet. Den starke var maktlös gentemot Jesus Kristus. Vi läser om det här i Matt. 12:29, Mark. 3:27 och Luk. 11:21. Jesus kämpade alltså mot den onde med metoder som den starke inte kunde förstå eller kunde räkna ut på förhand. Jesus övervann Satan i kraft av sin svaghet.
Paulus hade förstått kraften och makten i sin svaghet. Han skriver i 2 Kor. 12:10 att han gläder sig över sin svaghet, och många räds vara svaga därför att den felaktiga förställningen om den kristnas styrka är att vara hård och rak, tuff och okrossbar. Men detta är ett stort hinder för evangeliets spridning därför att den som har en felaktig syn på styrka kommer även framställa ett kraftlöst evangelium, och evangeliet ställs då i skuggan av den kristnes styrka istället för att släppas fram som den makt och styrka det är. Jag skäms inte för evangelium för det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Ska vi presentera ett sant och enkelt evangelium behöver budbäraren ställas i bakgrunden, inte vara framhävd och i förgrunden. Den människa du möter ska möta Herren i Hans svaghet, vilket är talet om korset, Hans lidande död och uppståndelse. Och här visar du din svaghet genom att låta styrkan i Kristi evangelium träda fram före din egen ära och styrka.
Hebr. 5:7 Medan han levde här i köttet, ropade han högt under tårar när han bad och åkallade den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
I svaghet predikar vi och i svaghet lever vi, för att Kristi kraft ska fullkomnas i oss. Vi säger ofta att vi ingenting är, och det är sant, men frågan är hur djup är förståelsen för vår egen svaghet egentligen? Hur svag är du villig att bli för att vinna en själ för Kristus? Hur svag är du villig att bli för att föra fram ett rent evangelium i din församling och till dina syskon? Räds du för tårar? Räds du för sorg? Räds du för förföljelse? Söker du visa dig stark när du står i talarstolen är faran att du framför dig själv och inte Kristus.
Svaghet är vår styrka. Svagheten släpper fram Guds kraft. Vår svaghet upphöjer Gud och ger ära åt Hans namn.
Så varför är vi så starka i oss själva? Jag är övertygad att det beror på rädsla! Fruktan för vad andra ska tänka om oss och rädsla för att stämplas som fundamentalist och bokstavstroende eller farisé. Fruktan och rädsla hindrar Guds församling att träda fram i Guds kraft. Guds kärlek till oss har inte fått föra oss fram till fullkomlighet. Vi har inte vuxit i Kristus på grund av rädsla för den här världens ande som träder fram i våra motståndare. Men tänk nu på hur Jesus övervann Satan, hur Han i sin svaghet besegrade djävulens hela härskara på korset, hur Han överlistade den onde genom Guds dårskap som är visare än människor.
1 Joh. 4:17-19 I detta har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi är frimodiga på domens dag. Ty sådan han är, sådana är också vi i den här världen. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. Vi älskar därför att han först har älskat oss.
Hade den här världens härskare känt Guds vishet skulle den ALDRIG ha korsfäst härlighetens Herre!
1 Kor. 2:8
Maranata!