Utan mig kan ni INGENTING göra!

Etikett: Lång Bibelstudie

Prestationsångest leder ofta till högmod eller missmod, och alltid till vemod. Min bön och mitt hopp är att det här bibelstudiet ska vara till välsignelse för den som har det jobbigt och måste prestera för att känna sig värdig inför Gud.

Joh. 15:5 …. Utan mig kan ni INGENTING göra.

Det är en sanning som tål att funderas på. Vad betyder ordet INGENTING för mig i mitt liv? Finns det nånting som INTE omfattas av ordet ”ingenting”? Eller är det som Jesus säger, att vi inte kan göra nånting utan honom? När Jesus talar om gärningar så är det gärningar gjorda i Gud. Och även om vi så gärna vill vara perfekta, så klarar vi det inte utan Honom. Om vi kommer till insikt att ingenting omfattar ALLTING, så förstår vi också att vi är fullständigt hjälplösa utan Honom.

Därför har vi korset där vi kan lägga ner allting, även våra goda gärningar. Det, eftersom ingen av våra egna gärningar hjälper oss ett dugg, inte ens de goda. Jesaja säger att till och med ”våra rättfärdiga gärningar är som en smutsig klädnad” (Jes. 64:6). Ja, inte ens våra goda gärningar kan behaga Honom. Enbart Sonens gärningar kan behaga Fadern. Tänk på det.

Vad har då vi kvar att göra? Finns det nåt vi då kan komma med till Herren och säga: Titta vad jag har gjort? Nej, för att ingen ska kunna berömma sig av sina gärningar så har Gud gjort evangeliet till en dårskap för den här världen och vi behöver bli som dårar för att bli visa i Guds ögon (1 Kor. 3:18). Enbart genom din och min tro på Jesus och Hans gärningar kan vi behaga Fadern.

Upp. 2:26 Och den som segrar och håller fast vid MINA gärningar….

Vad är det vi behöver tro på för att behaga Fadern? Jesu verk på korset. Hans verk har öppnat möjligheten för oss att komma till Gud, och Hans verk har försonat oss med Gud. Hans verk har avväpnat lögnaren och andemakterna som anklagar oss. Vi är genom Hans verk på korset fullständigt befriade från skuldebrevet som anklagade oss (Kol. 2:13-14). Därigenom kan vi ha frid med Gud. fullständig frid med Gud. Även om vårt samvete anklagar oss så är Gud större och vet allt (1 Joh. 3:20). Han vet att du och jag aldrig kan leva upp till Hans perfekta standard. Han vet också om alla gånger vi kommer gå fel, eller falla. Ändå får vi komma till Honom och umgås med honom, för om vi bekänner våra synder, så är Han trofast och rättfärdig och förlåter oss vår synd och renar oss från all orättfärdighet (1 Joh. 1:9). Därför har vi ett evigt blod som Översteprästen dagligen bestänker oss med (1 Petr. 1:2). Och det var därför Han sände sin Son, för att befria oss från synden. Och genom tron på Hans offer, får vi frid.

Upp. 2:26 Och den som SEGRAR och håller fast vid mina gärningar ända till slutet….

Och vem är det som segrar? Johannes säger: ”…för allt det som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro” (1 Joh. 5:4). I versen från Uppenbarelseboken talar Jesus om vår trofasthet och Hans gärningar. Inte vår tro och VÅRA gärningar. Det Grekiska ordet för tro – pistos – kan också betyda trofasthet. Så vår uppgift är egentligen att hålla oss till Honom i trofasthet, inte i prestationstro och medföljande kravspecifikation.

Jesaja talar också om att var och en har gått sin egen väg, också detta är en synd i Guds ögon. Men även den tog Jesus på sig på korset (Jes. 53:6). Våra egna vägar leder bort från Gud och suger musten ur oss. Vi dräneras på kraft och ork. Det är svårt att gå på den smala vägen utan Andens hjälp. I ena diket finns laglösheten, och i andra finns lagiskheten.

Vi har fått lära oss genom en felaktig undervisning att vi behöver ”göra” saker för att vara ”värdiga” inför Gud, även om det aldrig tydligt har uttalats.

  • Vi bekänner
  • Vi vittnar
  • Vi evangeliserar
  • Vi ber
  • Vi fastar
  • Vi läser
  • Vi predikar
  • Vi, Vi, Vi, måste vara perfekta, gå fint klädda, bete oss fint, vara fullkomliga på alla sätt, inte bli arga, och inte ens tänka en ond tanke.

Allt handlar egentligen om våra hjärtan. Allt detta kommer naturligt när vi har funnit vilan i Kristus, när vi har kommit in i sabbatsvilan och vilar från VÅRA gärningar, och lever i tron på Hans (Hebr. 4:10).

Vi har så många ”måsten” som läggs på oss som ett tungt OK, som inte kommer från Jesus. Hans OK är milt, och Hans börda är lätt (Matt. 11:30). Vi får genom falsk lära höra att: Vi ”måste” be, ”måste” vittna, ”måste” gå på möten, ”måste” göra allting rätt, ”måste” alltid vara trevlig, ”måste” vara perfekt, ”måste” delta i städning, ”måste” vara överallt samtidigt. Plus en press från världens ande som anklagar oss om vi inte gör allt detta.

Vad har vi för krav på oss som kristna?

  • Jo, kallelsen till GEMENSKAPEN med Jesus Kristus, Guds Son (1 Kor. 1:9 Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.). 
  • Att vi håller Hans bud, som inte är tunga (1 Joh. 5:3 Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga.). 
  • Att våra hjärtan VILL göra Guds vilja, men det är inte alltid vi klarar det (Rom. 7:15-25 Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god. Men då är det inte längre jag (7:17) som gör det, utan synden som bor i mig. Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.). 
  • Att vi längtar efter Herrens Ande, som en hjort längtar efter vatten (Ps. 42:2 Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud.). Det är att vara fattig i Anden, att hungra och törsta efter rättfärdighet (Matt. 5:3-12 ).

Hur har vi gemenskap med Herren?

Genom Ordet och Anden. Och Ordet bor genom Anden i sitt tempel, och det templet är du och jag (1 Kor. 3:17).

Betyder det att vi ständigt och jämt måste läsa Bibeln eller be i tungor? Nej, inte för att det är en dålig sak. Men eftersom Herren bor i våra hjärtan kan vi ha gemenskap med Honom genom att tänka på Hans ord, prata med Honom i våra hjärtan. De tysta bönerna, de tysta samtalen med Herren hörs också. Gud känner våra hjärtan och vet vad vi ska säga, vad vi tänker och vad vi kommer göra. Han känner också vår förtvivlan, våra rädslor, vår vrede, vår impulsivitet, våra svagheter. Han vet allt om oss. Allt! Så ingenting av våra gärningar kan hindra oss från att komma till Honom eftersom, eller om, vi i ödmjukhet bekänner det inför Honom.

Vi kan be stående, gående, liggande, badande, sittande, och när vi kör bil, cyklar, flyger, även på toan, ja, överallt, närsomhelst, varsomhelst, för vägen till tronen är alltid öppen. Gud blir inte ledsen för att du inte alltid faller på knäna när du ber. Det finns en tid där vi behöver böja våra knän i bön. Men det är inte bara det som kallas bön. Du ber när du våndas, du ber när du sörjer, du ber när du lider med dina syskon. Och när vi inte vet vad vi ska be om kommer Anden oss till hjälp i vår svaghet med suckar utan ord (Rom. 8:26).

Du får komma till Honom när du är glad, när du är arg, när du har syndat, när du är rädd, när du oroar dig, ja. Alltid står vägen öppen fram till nådens tron, när vi håller fast vid Jesu gärningar på korset. (Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet… Upp. 2:26)

Du får komma till honom och klaga, du kanske är arg på Gud men även då får du komma. Han tål att höra allt. Han är inte en rädd liten mus som sticker och gömmer sig om en människa är arg. Han har hört allt, sett allt, vet allt. Inför honom ligger allting blottat och uppenbart (Hebr. 4:13). Så, inget kan hindra dig från att umgås med honom när du kommer till Honom genom Jesus Kristus.

Där kommer DU, eller rättare sagt JAGET, in i bilden . DIN vrede kan hålla dig borta från Honom. DIN synd kan hindra dig från att frimodigt komma inför Herren. Men håll då före att Jesus dog för ALL synd, och därför kan du bekänna dina tillkortakommanden, dina misslyckanden, din orättfärdighet och din synd och renas genom en enkel tro på det blod som rann för dig och mig. Låt det inte gå lång tid innan du omvänder dig om du kommer på att du gjort fel.

Andlig eller köttslig?

  • Du är en andlig människa om du har ditt sinne vänt till det som är där ovan (Kol. 3:1-2). Om du tänker det som är värt att tänka på, allt som är sant och värdigt, rätt och rent, värt att älska och uppskatta, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant (Fil. 4:8). 
  • Du är andlig om ditt hjärta längtar efter Honom och Hans ord, efter förståelse och kunskap om Honom. 
  • Du är andlig om du söker Guds rike och hans rättfärdighet först (Matt. 6:33). 
  • Du är andlig om du inte har ”buken till gud” och inte bara tänker på det som hör till det jordiska (Fil. 3:19).

Där kommer berättelsen Marta och Maria in som ett exempel vad Jesus värdesätter.

Luk. 10:38-42 ”Och det hände när de gick vidare, att han kom in i en by, och en kvinna vid namn Marta tog emot honom i sitt hem. Och hon hade en syster som hette Maria, som satt vid Jesu fötter och hörde på hans ord. Men Marta var mycket upptagen av allt tjänande. Och hon kom till honom och sa: Herre bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att ordna med allt? Säg därför till henne att hon hjälper mig. Men Jesus svarade och sa till henne: Marta, Marta, du är bekymrad och oroar dig för många saker. Men BARA ETT ÄR NÖDVÄNDIGT, och Maria har valt den goda delen, som inte ska tas ifrån henne.”

Marta och Maria är två exempel på hur vi som kristna kan vara, där Marta skötte hushållet, matlagningen och festen där Jesus var gäst. Marta irriterade sig nog på sin syster som bara satt och lyssnade på Jesus när han undervisade. Hon tyckte säkert hon var den ende av de två som verkligen var ansvarsfull och betedde sig vuxet. Marta var en ”ansvarsfull” kvinna.

Maria kände säkert press på sig att hjälpa Marta och lämna Jesus fötter, men hon förstod vad som var viktigt och hon höll fast vid det. Det viktiga för Jesus var inte att alla praktiska saker blev gjorda, utan att Maria hade en längtan efter att vara med Jesus. Och Jesus tog inte det ifrån henne. ”Bara ETT ÄR NÖDVÄNDIGT, den goda delen som inte ska tas ifrån henne.” Men jag kan tänka mig Marta stirrade på henne argt, och försökte avleda hennes uppmärksamhet från Jesu undervisning för att få henne tillbaka på ”rätt spår”.

Marta liknas vid kristna som alltid måste göra nånting för att duga, som har fastnat i gärningarna. Maria liknas vid kristna som bara vill umgås med Herren, och ansågs nog vara en dåre av Marta. Maria satte sig vid Jesu fötter och ville bara höra hans ord, umgås med honom. Det ska inte tas ifrån henne. Då måste det vara det viktigaste, eftersom Jesus säger att BARA ETT ÄR NÖDVÄNDIGT. Bara ett är nödvändigt för oss, och det är att låta Ordet finnas i oss, och även om vi inte förstår allt vi läser. En dag kommer den Helige Ande i en specifik situation använda det du läst och påminna dig om allt Han sagt (Joh. 14:26).

Men här kommer våra egna krav på oss själva in och tar oss ifrån gemenskapen med Honom, och vi ser inte alltid att det händer. Vårt kött som är otåligt vill göra Guds verk, och det på direkten. Vi, i oss själva, i vårt kött, vill så gärna få fart på Gud och har inte tålamod, men den som väntar på Herren får ny kraft (Jes. 40:31). Vi ber om tålamod, men det är inget vi kan be om, som en sak, ett ting. Det är en Andens frukt (Gal. 5:22-23), och frukt tar tid på sig att växa. Först ska fröet sås, sen ska trädet växa upp och sedan kommer frukten. Att du ber om tålamod och mildhet etc. visar att du längtar efter att göra Guds vilja, och det är bra.

Köttet tar sig uttryck i mörkrets gärningar men också genom våra egna goda gärningar. Mörkrets gärningar beskrivs i Gal. 5:5:19-21

”Men köttets gärningar är uppenbara.

  • Hor
  • Otukt
  • Orenhet
  • Lösaktighet
  • Avguderi
  • Trolldom
  • Hat
  • Gräl
  • Avund
  • Vredesutbrott
  • Stridslystnad
  • Splittringar
  • Villoläror
  • Missunnsamhet
  • Mord
  • Fylleri
  • Frosseri och annat sådant.

Och Paulus avslutar med att säga: Den som LEVER så…. och då handlar det inte om enstaka vredesutbrott, utan om att det är en livsstil man tycker är helt ok. Här skulle egentligen ett bibelstudium i Första Johannesbrev vara på sin plats. Han talar om den som syndar och den som lever i synd, vilket är två skilda saker. Men det kanske blir ett senare tillfälle. (Nu har jag lagt upp ett bibelstudium om detta här.)

Vi kommer till tro och NU minsann ska vi göra ”storverk” för Herren, istället för som tidigare; storverk för synden. Men våra rättfärdiga gärningar är fortfarande som en smutsig klädnad inför Herren.

Om vi bara skulle brytt oss om det yttre, om vad vi gör ”för Herren”, skulle vi kunna berömma oss. Men Paulus säger i 1 Kor. 1:27-29 ”Men det som var dåraktigt för världen har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som var svagt i världen har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam. Och det som var ringa och föraktat i världen och det som ingenting var (oss), det har Gud utvalt för att göra till intet det som var någonting, för att inget kött ska kunna berömma sig inför Honom.”

För att bli ”ingenting”, eller en dåre, behöver vi förstå att dö bort från oss själva (egot, själviskheten) och ta vårt kors på oss. Detta pratar Paulus om när han använder Jesus som exempel som utgav sig själv för oss (Fil. 2:7). Han förlitade sig inte på sin mänskliga kraft eller styrka, utan han gjorde enbart vad Fadern sa och förblev lydig (Fil. 2:8).

Vårt andliga liv beror inte på vad vi kan göra för Gud utan vad Gud har gjort för oss. Vi kan inte berömma oss av våra gärningar inför vare sig Gud eller människor men vi kan berömma oss av Herren inför både Gud och människor. Och det är Hans gärningar som vi håller fast vid. Därför kan vi säga att vi vandrar med Honom och håller oss till honom. Vi är inte beroende av våra egna gärningar för att duga inför Honom. Vi har en vila och en frid som övergår allt förstånd (Fil. 4:7).

Vad betyder det att dö bort från sig själv i det här sammanhanget, om inte att låta bli att springa iväg och göra allt man hört, lärt och känner press på sig att göra. Jag tror det är viktigt att kunna komma till Guds tron och bara erkänna att ”jag ingenting kan utan Herren”.

Det här är en bön vi kan be, en bön jag själv ber, som också påverkar hur vi ser på oss själva och hur vi ser på Honom:

”Jag vill göra många saker, men kan inte. Här är jag, Herre. Jag känner mig oduglig, men jag inser att det är mitt kött som vill fram, som vill lysa, som vill göra allt, kanske imponera, men utan dig, Herre, är det meningslöst. Därför väntar jag tills Du talar, tills Du ger mig inspiration och instruktion. För jag har nu sprungit runt och försökt behaga dig, men jag upplever inte att jag lyckas. Tack Jesus för det. Jag inser att det bara är genom Din Ande jag ska göra allt och kan göra nånting. Det är inte genom min styrka och inte genom min kraft, utan genom Din Ande, Herre Sebaot (Sak. 4:6). För jag vet att du inte behöver min hjälp, utan Du har redan all makt i himlen och på jorden. Använd mig när Du vill, för ske din vilja och inte min. komme ditt rike och inte mitt. Ditt namn ska ha äran, inte mitt. Därför lägger jag ner mitt liv inför Dina fötter och kan bara tacka för den frälsning Du har gett mig. Tack Jesus att jag bara får vila i Dig, och vänta på Din ledning. För du har sagt att Du ska leda mig på rätta vägar, och det för Ditt namns skull. Därför vill jag inte springa iväg och utföra allt jag ”tror” Du kräver, utan jag vill hitta vilan och arbeta utifrån vad som kommer till mig. Däremellan är jag sysslolös, en onyttig tjänare. Men fortfarande Din tjänare. Här är jag. Och jag kan inget göra utan Dig. I Jesu namn, amen!”

Eftersom många sliter med prestationsångest är ett råd är att beslutat sig för att göra ingenting för Herren och låta den Helige Ande få verka i en och ens gärning, för då sker Guds goda vilja.

För Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, efter sin goda vilja. (Fil. 2:13)

Ett annat råd är att enbart läsa Matt. Kapitel 5-7 under några dagar, för där lägger Jesus grunden för hela den kristna tron, och det är den sunda läran Paulus pratar om.

En reaktion på ”Utan mig kan ni INGENTING göra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s