Vilket är det största budet?

När fariséerna hörde att han hade gjort sadducéerna svarslösa, församlade de sig, och för att sätta honom på prov frågade en av dem, en laglärd, och sa: Mästare, vilket är det största budet i lagen? Då sa Jesus till honom: Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det främsta och största budet. Och det andra är detta likt: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna. Matt 22:34-40 SRB16

Därför kan Paulus undervisa om att kärleken är lagens uppfyllelse i Rom 13:8  

Var inte skyldig någon någonting, utom när det gäller att älska varandra. För den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen.  Rom 13:8 SRB16

Älska Herren din Gud är alltså det största budet. Sen kommer ett som liknar det. Älska din nästa som dig själv. Det är inte möjligt att hålla det andra budet om du inte håller det första. När Paulus undervisar tessalonikerförsamlingen skriver han så här:

Men om broderskärleken har ni inte behov av att jag skriver till er. Ni har ju själva lärt er av Gud att älska varandra. 1 Tess 4:9 SRB16

Alltså, genom att vi älskar Herren vår Gud, så visar han oss hur vi ska älska varandra. Genom att han först har älskat oss som Johannes säger:

Vi älskar honom därför att han först älskade oss. 1 Joh 4:19 SRB16

Att älska sin nästa, är alltså ett liknande bud. För att vi ska förstå hur vi ska älska vår nästa, så får vi tänka på det som Jesus säger i Matteus 7:

Därför, allt det ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem, för detta är lagen och profeterna. Matt 7:12 SRB16

Vi känner med dem, vi gråter med dem, skrattar med dem, så ska vi älska vår nästa. Som vi själva vill bli behandlade ska vi behandla andra. Vi behöver själv tröst och stöd och hjälp och sällskap mm. Men den riktiga, sanna kärlek kan inte komma ur våra egna hjärtan eller själar, den kommer från Gud, som är kärleken.  

Därför älskar vi som han älskar, vi är tåliga och milda, vi avundas inte, vi skryter inte, vi är inte uppblåsta, vi uppför oss inte illa, vi söker inte vårt eget, vi brusar inte upp, vi tillräknar inte det onda, vi gläder oss inte över orättfärdigheten utan har vår glädje i sanningen, vi fördrar allting, vi tror allting, vi uthärdar allting, och den som gör Guds vilja förblir i evighet. (1 Kor 13:4-8, 1 Joh 2:17).  

Detta är omöjligt att klara utan att först ha mött Guds kärlek. Utan den Helige Andes förvandling kan vi inte göra Guds vilja, som Paulus beskriver i 1 Kor 13. Det är när vi tillåter Guds Ande att uppenbara mörkret som finns i oss, som vi verkligen förvandlas.  

Lägg märke till att det är inte en flummig kärlek, där vi älskar allt och alla. Om vi älskar som Gud älskar då kan vi inte älska orättfärdigheten. Det är kärlek till sanningen, eftersom Jesus är sanningen, och Ordet är sanningen och Jesus är Guds ord. Vi älskar allt som är sant, rätt och gott och välbehagligt inför Gud.  

Kärleken till oss själva hör inte hit, vi ska inte älska vårt eget liv. Att älska sin nästa som sig själv är inte att sätta sig själv i centrum först, för att kunna älska andra, som en del lär ut.  

Vi älskar Gud så högt att vi tar på oss våra dagliga svårigheter och strapatser, vi går villigt in i det Gud har lagt framför oss, vi låter hans Ande peka på det själviska och egoistiska, och det sker inte utan smärta eller lidande. För allt rent och oskyldigt föds fram under smärta, som när en kvinna föder fram ett barn. Det tar tid. Det sker inte på en dag.  

När Guds Ande flyttade in i templet för första gången var det en sådan otrolig mäktig upplevelse, och vi älskade alla och kunde inte förstå varför. Den första tiden var ”smekmånaden” men sen kom vardagen där vi började lära oss leva i kärleken, och nu bär frälsningen frukt som visar sig i våra liv: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.  

Så därför att vi älskar Herren först av allt, så blir det möjligt för oss att älska andra.

Och vi har lärt känna och har trott på den kärlek som Gud har till oss. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken, han förblir i Gud och Gud i honom. 1 Joh 4:16 SRB16

Fredag 8 april 2016

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s