Joh. 14:1-3 – Talar om Försoningen! Inte om något Hemligt Uppryckande!

I en diskussion på Facebook angående Pre-Trib rycktes gång på gång text ur sin kontext. Därför satte jag allting på sin spets genom att göra ett extremt felaktigt påstående för att få dem att tänka till och som de enkelt kunde motbevisa. Jag skrev:

I Joh 8:21 säger Jesus att Pre-tribbare ska dö i sina synder. Läs själv:

Än en gång sade Jesus till dem: ”Jag går bort, och ni kommer att söka efter mig, men ni kommer att dö i er synd. Dit jag går kan ni inte komma.”

Om ni inte håller med mig, visa mig i så fall hur ni kommit fram till en annorlunda slutsats. Överbevisa mig om att jag har fel.

Jag fick det förväntade svaret att texten handlade om fariséerna och inte om Pre-Tribbers och jag svarade:

Här gjorde Ni båda en korrekt exegetisk utläggning av Joh. 8:21. Ni läste och kände till kontexten och såg att Jesus INTE ALLS talade om Pre-Tribbare utan om fariseerna.

Men varför gör Ni inte likadant med Pre-Tribs lära angående Jesu ord i Matt. 24 eller Paulus ord?

Som svar kom bland annat Johannes 14:1-3

Varför komma med bortförklaringar och inte tro exakt som Jesus säger att Han skall komma halvvägs ner till rymden för att hämta hem oss till där Han befinner sig som vi vet är i himlen och där Han har berett boningar åt oss som Han har lovat oss och inte komma ner till jorden där vi är.

Du ser att det är två olika händelser den ena är församlingens uppryckande som matchar perfekt med John 14:1-3 med 1 Tess 4:16-17 och 1 Kor 15:51-52 och inte med Matteusevangeliet 24:27-31, Markusevangeliet 13:24-27, Lukasevangeliet 21:25-27.

Det är inte som uppryckandet där Jesus kommer för hämta hem oss till där Han är i himlen och där Han har förberett boningar åt oss jämfört med Jesu andra ankomst ner till jorden där Han utför sin slutliga dom och det sker saker både i luften och på jorden och där allt handlar om dom men som aldrig nämnts i uppryckande verserna.

Att jämföra Matt. 24:27-31 med Joh. 14:1-3 är som att jämföra päron och äpplen. Vi behöver alla lägga bort våra förutfattade meningar. Därför kände jag att det var dags att ta sig an Johannes kapitel 14, som är en bibelvers som så ofta anges som bevis på ett hemligt uppryckande. Förutfattade meningar är sådant som vi FÖRUTSÄTTER vara sant utifrån något som inte direkt ingår i textsammanhanget.

   fö`rutfattad  adjektiv förutfattat

för·ut|­fatt·ad fast­ställd på för­hand, utan analys av verkliga förhållanden om å­sikt e.d. [Svenska Akademins Ordbok]


Johannes 14:1-3

Joh. 14:1-3 Låt inte era hjärtan oroas. Ni tror på Gud, tro också på mig. I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. Och när jag har gått bort för att bereda plats åt er, ska jag komma tillbaka och ta er till mig, för att också ni ska vara där jag är.

Verserna används av Pre-Trib som bevis för ett hemligt uppryckande. Men är det var texten talar om? Studerar vi text i sin kontext förstår vi att det handlar om försoningen!

Men först, för att förstå vad som menas med att läsa text i sin kontext placerar vi händelserna i rätt ordning:

I Johannes kapitel 13 var Jesus med sina lärjungar i den övre salen och höll kvällsmåltiden (Joh. 13:2 kvällsmåltiden var avslutad hade djävulen redan ingivit Judas Iskariot, Simons Son, i hjärtat att han skulle förråda honom.”) och först i Joh. 14:31 säger Jesus: ”Stå upp, låt oss gå härifrån.” Därav vet vi att Johannes kapitel 13 och 14 utspelas i det Övre Rummet. Jag visar texten i sin kontext och låter även Matteus få tala:

Matt. 26:17-21 Men på första dagen i det osyrade brödets högtid kom lärjungarna till Jesus och sa till honom: Var vill du, att vi ska förbereda åt dig att äta påskalammet? Då sa han: Gå in i staden till den och den och säg till honom: Mästaren säger: Min stund är nära, hos dig vill jag fira påsk med mina lärjungar. Och lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet. När det hade blivit kväll, låg han till bords med de tolv. Och medan de åt, sa han: Sannerligen säger jag er: En av er ska förråda mig.

Joh. 13:2 ”Då kvällsmåltiden var avslutad hade djävulen redan ingivit Judas Iskariot, Simons Son, i hjärtat att han skulle förråda honom.”

Så hur vet jag då att Jesus talade om försoningen i Joh. 14?

Jo, I Johannes 13 åt de den första ”nattvarden”, Jesus instiftade det nya förbundet och Han berättade för dem om Sin bortgång, Han skulle gå bort för att bereda plats åt dem. Han talar om försoningen på korset, hur Han skulle återlösa människorna från synden och skulle förbereda en plats åt sitt folk så vi kunde vara där Han var. Därför behöver vi läsa Joh. 13:33-14:6 som en sammanhängande berättelse. Tänk nu på att kapitel- och versindelningen inte skrevs av Johannes:

Joh. 13:33-14:6 Barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka efter mig, och som jag sa till judarna, så säger jag också nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er, att ni ska älska varandra. Såsom jag har älskat er så ska också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra ska alla genom det förstå att ni är mina lärjungar. Simon Petrus sa till honom: Herre, vart går du? Jesus svarade honom: Dit jag går, kan du inte följa mig nu, men längre fram ska du följa mig. Petrus sa till honom: Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Mitt liv vill jag ge för dig. Jesus svarade honom: Vill du ge ditt liv för mig? Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Tuppen ska inte gala, förrän du tre gånger har förnekat mig. Låt inte era hjärtan oroas. Ni tror på Gud, tro också på mig. I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. Och när jag har gått bort för att bereda plats åt er, ska jag komma tillbaka och ta er till mig, för att också ni ska vara där jag är. Och vart jag går, vet ni, och vägen vet ni. Tomas sa till honom: Herre, vi vet inte vart du går, så hur kan vi veta vägen? Jesus sa till honom: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

Följer vi Johannes berättelse ytterligare och kommer till kapitel 16 fortsätter samtalet kring Hans bortgång:

Joh. 16:16, 20-23 En liten tid, och ni ser mig inte och ytterligare en liten tid, och ni kommer att se mig, för jag går till Fadern… Sannerligen, sannerligen säger jag er: Ni ska gråta och jämra er, men världen ska glädja sig. Och ni kommer att sörja, men er sorg ska vändas i glädje. När kvinnan föder barn har hon det svårt, därför att hennes stund har kommit. Men när hon har fött barnet, kommer hon inte längre ihåg sin smärta i glädjen över att en människa blivit född till världen. Så är också ni sorgsna nu. Men jag ska se er igen, och då ska era hjärtan glädja sig, och ingen ska ta er glädje ifrån er. Och på den dagen ska ni inte fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag er: Vad ni än ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er.”

Han förberedde lärjungarna på sin bortgång genom sin korsdöd, och tröstade dem med orden Oroa er inte (Joh. 14:1).

Jesus sa till Petrus att inte kunde följa honom nu, men senare skulle han följa honom, och då talade Han om Petrus korsdöd (jmf. Joh. 21:19). Jesus gick till korset för att bereda plats åt oss. När Jesus hade uppstått sökte Petrus och Johannes efter honom (Ni kommer att söka efter mig… Dit jag går kan ni inte komma), för Maria Magdalena hade berättat att hon sett Herren (Joh. 20:1-10). Och efter uppståndelsen kom Jesus tillbaka till dem (Joh. 20:19), men inte förrän Han hade framfört Sitt blod inför Fadern (Joh. 20:17 ”Jesus sa till henne: Rör inte vid mig, för jag har ännu inte farit upp till min Fader. Men gå till mina bröder och säg till dem: Jag far upp till min Fader och er Fader, och till min Gud och er Gud.”). Jesus for upp till sin Fader och vår Fader, för att utföra sin prästerliga tjänst och presentera Sitt blod som Guds Offerlamm. Jesus sa i Joh. 14:6 att Ingen kommer till Fadern utom genom honom, och vi vet att utan Jesu försoning på korset skulle vi fortfarande vara evigt förlorade.

Lärjungarna upplevde en djup sorg när Jesus dog, men de fick uppleva en makalös glädje när de förstod att Han var uppstånden  (Joh. 16:20). Och efter att Hans uppståndelse fick de löftet att DE NU kunde be till Fadern (Joh. 16:23-24).

Så när Jesus gick bort för att bereda plats åt oss, var det för att fullborda försoningsverket inför Fadern.

Vi ser alltså att Hans tal till lärjungarna i den övre salen handlade om försoningen och inte om något hemligt uppryckande som Pre-Trib hävdar.

 Inget Osynligt Uppryckande

Att sedan läsa in ett osynligt uppryckande i Joh. 14:1-3 är att göra tvärtemot det Ni presterade ang. Joh. 8:21! Ni behöver använda samma konsekventa logik när Ni läser HELA Bibeln. Att säga att Jesus talar en fullt synlig återkomst i Matt. 24:30-31 och sedan om ett hemligt uppryckande i Joh. 14:1-2, gör Jesus till en förvirrad människa.

När Jesus talar till sina lärjungar i Joh. 14 sker det under Den Sista Måltiden, vilket kom några dagar EFTER Hans predikan på Oljeberget. Att Han först berättar för lärjungarna att de ska vara vakna för alla tecknen och vara medvetna om antikrists kommande förföljelse och sedan ett par dagar efteråt prata om ett hemligt uppryckande, blir ju helt absurt. Är Han förvirringens Herre? Är Jesus en förvirrad människa? Visste Han inte vad han talade om?

En del Pre-Tribbare menar att Jesus inte hade en aning om att det kom ett hemligt uppryckande, och att det var Paulus som fick den uppenbarelsen. Men vem fick han den av? Är det inte Jesus som uppenbarar allting för oss? I Joh. 16:14-15 säger Jesus om den Helige Ande: ”Han ska förhärliga mig, för av mitt ska han ta och förkunna för er. Allt vad Fadern har är mitt. Därför sa jag, att han ska ta av mitt och förkunna för er.” Lärjungarna visste Han VET ALLTING (Joh. 16:30, 21:17). Men enligt Er visste Han tydligen INGENTING om det ”hemliga uppryckandet”. Självklart visste Han det, för han berättar hela händelseförloppet i tydliga och klara ordalag i både Matt. 24, Mark. 13 och Luk. 21.

Pre-Trib gör en logisk kullerbytta som Ni sväljer med hull och hår, men när jag drog allting till sin spets då plötsligt använde Ni Er av den gudagivna logiken. Kanske därför att Ni blev skrämda av mitt uttalande? Skrämda att verkligen ta reda på om jag hade rätt i mitt påstående?

Oavsett hur mycket man än letar efter ett ”osynligt”, ”hemligt uppryckande”, så hittar man det inte. Varför? Därför att det är ett påhitt av människor! John MacArthur erkänner att Bibeln inte har ett enda tydligt och klart bibelställe där Pre-Trib uttrycks. Dom säger: ”Man måste läsa mellan raderna.” Dr. Walvoord, Pre-Tribs främste förespråkare erkänner: ”Det finns inget ställe i Bibeln som säger att Jesus hämtar oss innan Vedermödan.” Om man påstår någonting som INTE finns beskriven i Bibeln, då är man intellektuellt oärlig. Så frågan är varför Pre-Trib läser in ett hemligt uppryckande i Jesu och Paulus ord?

Den Felaktiga Dispensationalismen 

Jag är övertygad att den här förvirringen här har sin grund i den felaktiga dispensationalismen som förvränger Guds ord.Argumenten bygger på vem de ”utvalda” i Matt. 24:31 är. Är det det judiska folket eller är det de troende, alltså församlingen som består av BÅDE judar och hedningar?

Därför, innan vi kan argumentera om ett hemligt uppryckande måste vi först ta reda på vem de ”utvalda” verkligen är. Om vi inte gör det kommer vi fram till fel slutsats av Matt. 24:31.

Om det är det judiska folket, ja då har Pre-Trib rätt. Men om det är församlingen, då har Post-Trib rätt. Det kan inte vara både ock. Två olika saker kan inte vara samma. Det här är en mycket viktig fråga som var och en av oss måste ta ställning till.

Vem är de utvalda?

Om de utvalda i Matt. 24 är det fysiska Israel, vem är då de utvalda i alla breven? Om de utvalda i Matt. 24 är det fysiska Israel betyder det att ingen av breven gäller oss i församlingen. Tänk nu på att Jesu profetia sträcker sig från tiden Han gick på jorden och gäller ändens tid. Under dessa 2000 år hann Paulus, Johannes, Petrus, Jakob och Judas skriva mängder med brev adresserade till de ”utvalda”.

Om Jesus inte talade om de troende utan om det judiska folket i Matt. 24:31 får vi skriva om evangelierna:

Matt. 22:14  Ty många är kallade, men få är JUDAR.\”

Matt. 24:24  Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även det JUDISKA FOLKET.

Matt. 24:31  Med starkt basunljud skall han sända ut sina änglar, och de skall samla hans JUDISKA FOLK från de fyra väderstrecken, från himlens ena ända till den andra.

Om vi ska applicera er tankegång på alla breven blir det så här:

Rom. 8:33  Vem kan anklaga Guds JUDISKA FOLK? Gud är den som frikänner.

Så här resonerar faktiskt kristen sionism och de som representerar Den Dubbla Förbundsteologin.

Rom. 11:7  Vad följer då av detta? Jo, vad Israel strävar efter har det inte uppnått. Det JUDISKA FOLKET har nått det, men de andra har blivit förstockade.

Är Paulus förvirrad när han säger ”vad Israel stävar efter har de inte uppnått, MEN det JUDISKA FOLKET har uppnått det”? Talar Paulus emot sig själv här, så att han egentligen menar att de andra folken har blivit förstockade, men inte det JUDISKA FOLKET?

Kol. 3:12  Klä er därför som Guds JUDISKA FOLK, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.

Så här tänker Hebrew Root. Det är ett ”budord” för dem. Klä er som Guds judiska folk.

1 Thess. 1:4  Vi vet att ni bröder, Guds älskade, är JUDAR av Gud.

Så här tänker ersättningsteologerna, att de troende hedningarna nu är JUDAR.

1 Tim. 5:21  Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de JUDISKA änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt.

De ”JUDISKA ÄNGLARNA”?. Kanske det finns nån sekt som tänker så här.

Tit. 1:1  Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att leda Guds JUDISKA FOLK till tro och till insikt om den sanning som hör till gudsfruktan.

Det här låter rätt, men Paulus säger på ett annat ställe att han är hedningarnas apostel, i motsats till Petrus som är sänt till judarna.

1 Petr. 1:1  Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de JUDAR som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien.

Det här låter också nästan rätt och det skulle kunna vara ett argument för att vilseleda de troende, för Petrus var apostel till det judiska folket. Men det är så lätt att glömma bort att Petrus talar till de troende, och inte till dem som inte tror.

2 Joh. 1:1  Från den gamle till den JUDISKA frun och hennes barn, som jag älskar i sanningen, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen.

Här blir det nästan lite löjligt.

2 Joh. 1:13  Din JUDISKA systers barn hälsar till dig.

Hennes barn också?

Upp. 17:14  De skall strida mot Lammet, och Lammet skall besegra dem, tillsammans med de kallade, JUDAR och troende, eftersom han är herrarnas Herre och konungarnas Konung.”

Det här är också en sådan vers som skulle kunna användas för att bedra de troende med. Därför behöver vi vara på vår vakt, och veta vad Guds ord egentligen säger. Och varför ska Jesus samla de judiska folket vid sin ankomst till Jerusalem? De är ju där redan!

Ni inser väl hur fel det blir när man drar allt till sin spets? De utvalda består av både troende judar och troende hedningar. När Jesus talar om sina ”utvalda” talar han alltså till de som tror, och inte om de som INTE tror.

7 reaktioner på ”Joh. 14:1-3 – Talar om Försoningen! Inte om något Hemligt Uppryckande!

  1. Jeanette, läs hela kontexten så ser Du att detta inte handlar om uppryckandet utan om försoningen. De boningar som Jesus berett får vi gå in i när vi efter Tusenårsriket ska gå in i \”Den nya Himlen och den nya jorden\”. Där vi då för alltid ska vara med Jesus i de boningar som Han berett för oss och där Han då är där Han då vill att också vi ska vara.Det har inget med något uppryckande att göra!HaFo kommentar: På ett både viktigt, kunnigt och elegant sätt v isar Jon-Are här på att Joh. 14:1-3, Matt. 26:17-21, Joh. 13:2, 33-14:6, Joh. 16:16, 20-23 handlar om försoningen och inte om något uppryckande innan Vedermödan.Jon-Are pekar på nödvändigheten av att läsa alla detaljer in i en hel kontext för att få fram sanningen.På ett viktigt, behövligt och utsökt sätt visar Jon-Are på att ”utvalda” i Matt. 24:31 är de troende, alltså församlingen som består av BÅDE judar och hedningar och inte handlar om det fysiska Israel.Han visar på hur tokigt det blir om man när det talas om de utvalda istället sätter in det JUDISKA FOLKET i texten. Jag håller helt med Jon-Are när han säger:Så när Jesus gick bort för att bereda plats åt oss, var det för att fullborda försoningsverket inför Fadern.Vi ser alltså att Hans tal till lärjungarna i den övre salen handlade om försoningen och inte om något hemligt uppryckande som Pre-Trib hävdar.Att sedan läsa in ett osynligt uppryckande i Joh. 14:1-3 är att göra tvärtemot det Ni presterade ang. Joh. 8:21! Ni behöver använda samma konsekventa logik när Ni läser HELA Bibeln. Att säga att Jesus talar en fullt synlig återkomst i Matt. 24:30-31 och sedan om ett hemligt uppryckande i Joh. 14:1-2, gör Jesus till en förvirrad människa.När Jesus talar till sina lärjungar i Joh. 14 sker det under Den Sista Måltiden, vilket kom några dagar EFTER Hans predikan på Oljeberget. Att Han först berättar för lärjungarna att de ska vara vakna för alla tecknen och vara medvetna om antikrists kommande förföljelse och sedan ett par dagar efteråt prata om ett hemligt uppryckande, blir ju helt absurt. Lärjungarna visste Han VET ALLTING (Joh. 16:30, 21:17). Men enligt Pre-tribbare visste Han INGENTING om det ”hemliga uppryckandet”. Självklart visste Han det, för han berättar hela händelseförloppet i tydliga och klara ordalag i både Matt. 24, Mark. 13 och Luk. 21, och Han utelämnar fullständigt ett Pre-Trib uppryckande. Oavsett hur mycket man än letar efter ett ”osynligt”, ”hemligt uppryckande”, så hittar man det inte. Varför? Därför att det är ett påhitt av människor!

    Gilla

  2. Tack Harry för din grundliga och fina analys av min artikel. Jag har påbörjat mitt svar till Jeanette, men kommer inte orka skriva klart kväll. Därför är ditt svar mycket viktigt och starkande, särskilt för mig, men också för den som vill ta till sig det.

    Gilla

  3. Vill riktigt trycka på detta:Om man läser hela kontexten i de texter av vad Jon-are här skrivit, så ser man att detta inte handlar om uppryckandet utan om försoningen. De boningar som Jesus berett i texten, får vi gå in i, i evighetens värld när vi efter Tusenårsriket ska gå in i \”Den nya Himlen och den nya jorden\”. Där vi då för alltid ska vara med Jesus i de boningar som Han berett för oss och där Han då är, där Han då vill att också vi ska vara med Honom där Han är.Det har inget med något uppryckande innan Vedermödan att göra! Det handlar bara om att läsa in i texten något som inte står där, när man inte ser till vad hela sammanhanget säger.

    Gilla

  4. Jag vill tacka Dig igen Jon Are! Denna Bloggpost är nog något av det bästa, viktigaste och mest klarläggande som jag har tagit del av från Dig!Då får Du säkert räkna med mothugg från människor som inte älskar sanning utifrån Guds Ord utan hellre lyssnar till vad \”som kliar i öronen\” om ett uppryckande innan Vedermödan.Hur de kan bejaka en sådan lära som överhuvudtaget inte finns i Bibeln är en obegriplig gåta. Må de vakna upp och göra sig redo att möta Vedermödan och antikrist!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s