Tro som ett barn

Jag fick en fråga på Messenger:

 ”Den som inte tror som ett barn kommer inte in i himmelriket ”… OM man nu inte tror enkelt som ett barn, utan som jag , krånglar till allt jag läser.. är det kört då?? Jag har nog svårt egentligen att förstå den trygghet ett barn ska känna gentemot sina föräldrar , och tillit och förtröstan .. har inte vuxit upp i ett tryggt hem med två föräldrar . Aldrig träffat min pappa, och inget jag känner sorg över direkt ( men svårt att relatera hur en far ska vara) och det har funnits många olika män när jag växte upp som barn och ingen av dom har visat mig kärlek . Har nog svårt att sätta mig in i hur det känns att vara omsluten av en förälder som älskar en oavsett .. har alltid känt att jag måste bevisa att jag är värd kärlek eller bara att bli bekräftad och sedd. Finns ju fler ställen där Jesus pratar om att inte vara värdig att vara hans lärjunge .. om att se sig om efter man satt handen vid plogen , att inte älska sina barn etc mer än Jesus ..

Jesus pratar om att bli född på nytt, och det är vad Paulus också talar om när han skriver att vi måste bli dårar för att bli visa. Att tro på korset är en dårskap, det är barnsligt, infantilt, simpelt, för hur kan man tro att en annan kan bära mina synder, och att jag kan blir rättfärdig genom en annans verk. Hur kan man tro att man blir född på nytt genom en annans offer? Vad är ett kors för den här världen? Det är en dårskap.

Vi som kommer från trosrörelsen har fått vår enfaldiga tro förstört. När vi hör ordet tro då kopplar vi det till nåt enormt som trons nådegåva, lägga händerna på de sjuka, kasta ut onda andar, att bekänna Guds ord, att få allt vi begär, etc. Vi fick allt om bakfoten. ”Jag talar därför tror jag”.

Men jag fick lära mig den hårda vägen den barnsliga, enkla tron, t.ex. att om jag inte tror att det är Gud som gett mig en ny dag som en gåva, eller att jag får vara frisk är en gåva, eller nåt så simpelt som att jag får låna ett paket mjölk av grannen när jag behöver det, kan jag inte tro för större ting. För vi prövas i det lilla, och om vi befinns vara trofasta i det lilla så kommer Han sätta oss över större ting.

Tro är också trofasthet. Du visar din barnsliga tro genom att hålla fast vid det Jesus har gjort. Du visar din barnsliga tro när du lägger ut ett inlägg på din facebooksida som handlar om Jesus. Du är då en dåre i den här världens ögon, men du är vis inför Gud. Du bekänner din tro på den ”dårskap” som Gud har bestämt ska bli till frälsning och som världen tycker är idiotiskt och simpelt och enfaldigt.

Jesus talar till församlingen i Filadelfia i Upp. 3:8Jag vet om dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig och ingen kan stänga den. För din kraft är liten och du har hållit mitt ord och har inte förnekat mitt namn.”

Han berömmer församlingen för att de är så svaga, för det var genom svaghet Han övervann synden, och det är också genom svaghet vi övervinner i Kristus. Genom att vi är svaga blir vi starka, men inte i världens ögon. De stora och starka, de lyckosamma och framgångsrika har oftast kommit dit genom hårdhet, styrka eller svek. De har haft ”stor kraft”, inget som Herren har behag till. De stora predikanterna, de starka ”kristna”, de som ”härskar” här och nu, som tror de är ”kungar” här och nu, behagar inte Honom (1 Kor. 4:8). Vi ska inte vara som dem.

Han säger en till sak: ”Du har hållit mitt ord.” Den här, som hade liten kraft, hade däremot hållit fast vid Hans ord vilket är det stora i Guds ögon. Att vi som inte är starka i oss själva ändå bekänner, eller erkänner som ordet också kan betyda, oss till Guds ord, vi behagar Herren. Hur korkade är vi inte i världens ögon när vi trots allt som sker håller fast vid och talar Guds ord?

Och sist säger Han: Du har inte förnekat mitt namn. Och DET är stort. Försök uttala namnet Jesus inför dina arbetskamrater, i affären eller bussen, så får du se vilken märklig reaktion det blir. Det namnet sätter igång många reaktioner. Och det är stort att den svage, som har liten kraft i sig själv, INTE förnekar Hans namn.

Barnslig tro är det samma som att bli en dåre, och är vi dårar i världens ögon blir vi visa inför Gud. Är vi svaga i världens ögon, är vi starka inför Gud. För när vi är svaga då är Han stark. 

Det finns egentligen inga perfekta familjer. Antingen är föräldrarna för dominanta eller så är de för slapphänta. Många, eller de flesta av oss är skadade på nåt sätt av vår uppväxt. Men det ingår i livet i den här världen och det är vad Gud räknat med. Så, för Honom är det inget hinder att du har svåra minnen. Gud kan upprätta ändå. Han är faktiskt expert på att upprätta människor. Och Han visste om att världen skulle förstöra människan, och därigenom skulle vi förstå att söka oss till Honom. Barnslig tro är också att hålla det för sant att vi faktiskt får förlåtelse om vi erkänner att vi gjort synd, och att Han är så trofast att Han både förlåter oss vår synd och även renar oss från all orättfärdighet vi gjort. Det är här vi börjar i vår tro. Och det är det här som är det centrala i den kristna tron. Och tror vi på det här kommer vår tro växa sig allt starkare. Vi blir då allt starkare i Herren och Hans nåd. (2 Tim. 2:1)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s